Kost och kropp

Allt vi äter och dricker påverkar oss. Varje dag.

Våra kroppar är fantastiska skapelser med komplicerade system som styr olika funktioner. För att allt ska fungera på bästa sätt behöver vi tillgodose vårt behov av näringsämnen, vitaminer och mineraler. Det har vi stora möjligheter till i Sverige idag. Ändå är sjukdomar som kan förknippas med hur vi äter och hur vi lever vanliga. Övervikt och fetma naturligtvis, men också sjukdomar i hjärta och kärl, diabetes typ 2, benskörhet och flera cancerformer. Den mentala hälsan påverkas av kosten. Det forskas t.ex om D-vitaminbrist och depression och högt blodsocker och Alzheimers sjukdom.

Matvanor

Forskning visar att hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med 30 till 50 procent, och förebygga upp till en tredjedel av alla cancerfall. Att äta bättre kan ge fler friska år i livet.
Under de senaste 30 åren har mycket förändrats vad gäller bland annat utbud, pris, tillgänglighet, marknadsföring, portionsstorlekar och sociala normer som sammantaget har lett till en förändrad matkonsumtion. Ohälsosamma matvanorär bland de främsta riskfaktorerna för sjukdomsbördan i Sverige.

Övervikt och fetma
Andelen personer med fetma i Sverige har tredubblats sedan 1980-talet och fortsätter öka. År 2015 var andelen 14 procent hos såväl kvinnor som män. Samtidigt var andelen med övervikt 29 procent bland kvinnor och 42 procent bland män. Ett högt bodymass index (BMI) återfinns bland de fem främsta riskfaktorerna i Sverige för förlorade friska levnadsår.

Fysisk aktivitet
De svenska rekommendationerna för fysisk aktivitet följer de från WHO som bland annat innebär att alla vuxna rekommenderas vara fysiskt aktiva sammanlagt minst 150 minuter per vecka av minst måttlig intensitet (vid hög intensitet rekommenderas 75 minuter per vecka). Det är även viktigt att motverka långa perioder av stillasittande, eftersom stillasittande i sig är en riskfaktor för hälsan, även bland personer som i övrigt är fysiskt aktiva. Fysisk inaktivitet finns med bland de tio främsta riskfaktorerna i Sverige för förlorade friska levnadsår. (källa: Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket)

Ohälsosamma matvanor är ett hot mot folkhälsan
Ohälsosam mat orsakar flest sjukdomar i Sverige idag. En fjärdedel av befolkningen riskerar att bli sjuka eller dö i förtid av livsstilssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och cancer på grund av sina matvanor. Forskning visar att hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med 30 till 50 procent, och förebygga upp till en tredjedel av alla cancerfall. Att äta bättre kan ge fler friska år i livet.

WHO rankar matvanor, högt blodtryck och högt BMI till de främsta riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i Sverige. Våra matvanor är nu ett större hot mot folkhälsan än tobak och alkohol.

Övervikt och fetma är ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem. Hälften av alla vuxna män, mer än en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn är överviktiga eller feta. Fortsätter utvecklingen så här kan var fjärde svensk lida av fetma år 2025.

Samtidigt visar forskning att hälsosam mat kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med 30 till 50 procent, och förebygga upp till en tredjedel av alla cancerfall. Bra matvanor räddar liv.

Matvanan är den viktigaste vanan
Alla måste äta varje dag. Att förbättra matvanorna kan få stor effekt både för individen och för folkhälsan. Det gör matvanorna till den viktigaste dagliga vanan.

Men Livsmedelsverkets undersökningar av vuxnas matvanor visar att många fortfarande äter för lite frukt och grönsaker, och för lite fullkorn, för mycket rött kött och charkprodukter, och får i sig för mycket salt och socker.

Livsmedelsverkets undersökning visar att:

8 av 10 svenskar äter för lite frukt och grönsaker
7 av 10 äter för lite fisk och skaldjur
9 av 10 för lite fullkorn
7 av 10 äter för mycket salt
4 av 10 äter för mycket socker

Att förändra sina matvanor kan vara svårt, och en undersökning från Socialstyrelsen visar att var fjärde svensk vill ha hjälp.

Enkla råd, ett lyssnande och reflekterande samtal och uppföljning  grundar för nya hälsosammare matvanor.

Källa: Livsmedelsverket

Läs mer om kost och hälsa (cancerfonden, livsmedelsverket)